Regissör

Liv Elf Karlén

Regissör

 

Som regissör försöker jag med ständigt prövande formgrepp att låta mina nutidsskildringar följas av ett frågetecken. En sorts parentes runt verkligheten, det vi tar för givet eller kallar normalt. Jag letar efter glapp och förskjutningar för att få syn på vårt eget skapande av tillvaron och skapa en vilja till förändring av vår omgivning.

 

Jag regisserar på såväl institutioner som fria grupper i både Sverige och Finland. Mellan 2004-2009 var jag konstnärlig ledare för Teater Lacrimosa där jag fick det stora privilegiet att inte bara göra en rad egna uppsättningar men också på egna primisser experimentera fram metoder för en nyskapande och utmanande scenkonst.

Katastrofen

En samproduktion mellan Teater Lacrimosa och Turteatern

Premiär 14 okt 2016

Biljetter

 

Du behöver inte oroa dig. Världen kommer gå under.

Du har inte upptäckt det än, men katastrofen är redan här.

Vi vet och ändå inte, då vi står och väljer den ekologiska mjölken i butiken och går med vår sopsortering. Vad skulle hända med oss om vi förstod på riktigt? Katastrofen rör sig i glappet mellan fakta och insikt om hur våra liv och identiteter kommer påverkas av den stora omställningen. Genom att vrida och leka med våra mardrömmar och förhoppningar sätts postapokalypsen i kontrast till dagens vansinne. För vem är det här egentligen en katastrof?

 

Text och regi: Liv Elf Karlén

Medverkande: Anita Nyman

Scenografi: Mats Sahlström

Musik och ljud: Otto Milde

Projektledare: Teresia Pettersson

Illustration: Mats sahlström

 

Med stöd av Konstnärsnämnden, Kulturrådet, Stockholms stad, kronprinsessan Margaretas Minnesfond

Kränkt the musical

Stockholm Stadsteater Skärholmen 2013. Dramalabbet 2014

 

Kränkt the musical är en humoristisk och nattsvart musikal om sexism, rasism och homofoba strömningar på nätet. Föreställningen skildrar en mans radikaliseringsprocess då han dansar runt bland gränserna mellan yttrandefrihet och hot. Mellan odemokratiska åsikter och terrorism. Mellan känslan av utanförskap och paranoia. När går rädslan från att tappa kontrollen över till att försöka skrämma andra till lydnad. När överger du känslan att vara kränkt och själv bli den som kränker? Vem är näthatare och hur låter det då de sjunger och dansar?

Kränkt the musical producerades av Teater Lacrimosa och hade urpremiär på Stockholm Stadsteater Skärholmen i augusti 2013. Sin andra spelperiod hade föreställningen på Dramalabbet mars 2014. Föreställningen turnérar nu runt i landet bland annat på Pridefestivalerna i Norrköping 2-3 maj 2014 och i Umeå 25 september.

 

Medverkande: Otto Milde. Ann Petrén, Bianca Kronlöf. Bahareh Razekh Ahmadi

 

"Det är driv och energi på scen, omväxlande med vältajmade pauseringar. Den svarta humorn sätter sig i halsen vart efter".

Christer Fällman Östgöta Correspondenten

Press och recensioner

Allt om stockholm

Feministiskt Perspektiv

ETC

 

 

Lit de Parade- en illusion om döden

Teater 90° Helsingfors

 

Det som existerar, existerar inte längre. En enda sekund och något är plötsligt något helt annat. Hur fungerar döden och hur fungerar vi då vi kommer i kontakt med den?

Vårt liv rullar på just för att vi inte riktigt kan föreställa oss att det kan upphöra. Att personer, vi själva, inte bara kan utan kommer att försvinna. Från en sekund till nästa, som ett magitrick. Du var här, nu är du borta.

Vad händer med oss och vår verklighet då vi får titta på det obegripliga? Då vi står nära döden, då någon bredvid oss försvinner, är det inte bara den personen utan också vår egen verklighet som luckras upp. Världen vänds ut och in. Det vanliga förvrängs och förvrids i fantastiska illusioner. Vi blir osäkra, vem var det som dog nyss? Var det du, eller jag, så som jag var förut? Ett tag framöver rör vi oss lite vid sidan av vårt liv

Är du verkligen borta för evigt, eller är du ute och handlar mjölk?

 

Döden, dess kroppsliga och praktiska aspekter, dess logistisk och göromål ställs ut till allmän beskådan bredvid dess absoluta mysterium. Försvinnandet - det ultimata trolleritricket.

 

Manus : Hannele Mikaela Taivassalo

Lit de parade producerades och spelades av Teater 90° i Helsingfors hösten 2011

 

Så här tyckte recensenterna

 

”visuellt är Lit de Parade en väldigt njutbar föreställning. Och att livsmysterierna dessutom hanteras med en viss mild komik gör det lite lättare också för publiken att möta den egna dödsnojan”

Christel Pettersson Svenska YLE Finland

 

”regissören har gjort små underverk när hon med hjälp av rörliga skärmar får skådespelarna att upplösas som i tomma intet och skådespelarna lyfter föreställningen till en nivå där det är omöjligt att hålla sig gravallvarlig”

Katariina Salmi Östra Nyland

Deconstruction-site

Teaterhögskolan i Helsingfors 2012

 

Är teatern en spegling av verkligheten? En skrattspegel i sådant fall. Förminskad, förstorad, förvriden, förädlad och förvrängd av vår egen blick, våra värderingar och gränserna för vårt perspektiv. Kan vi ens vara så säkra på att verkligheten finns där att kopiera? Är det inte bara våra traditioner vi kopierar, våra tidigare speglingar och lekregler?

 

Vad händer om vi sätter frågetecken efter det som traditionen har gjort naturligt? Om vi gav våra associationer nya ytor att studsa emot och våra kroppar nya format att röra sig inom? Var skulle vi hamna? Här kanske?

 

Deconstructions-site var magisterelevernas examensproduktion på Teaterhögskolan i Helsingfors. Produktionen kom till som ett slutarbete efter ett block i Genusnyfiken gestaltning med Liv Elf Karlén som pedagog. Föreställningen byggde på dekonstruktioner av klassisk dramatik ur ett normkritiskt perspektiv.

 

Produktionen ägde rum på Teaterhögskolan i Helsingfors hösten 2012

 

Så här tyckte recensenterna

“De-construction site är en rolig och genomtänkt föreställning som åskådliggör inte bara teaterns tankemönster utan också publikens.”

 

Isabel Rothberg Huvudstadsbladet

 

"De-construction site är en rolig och i bland rentav halsbrytande färd in i könsvärderingarnas labyrinter. Men också djupet och sorgen glimtar till. Föreställningen inte bara ifrågasätter vårt traditionella genustänkande i allmänhet utan tänjer i synnerhet på skådespelarnas gestaltningsregister i ett försök att inspirera dem i deras arbete med textanalys, karaktär, sceneri och kropp.Det repetitiva och det könsavslöjande möts i scener som roar, provocerar och manar till eftertanke. Och allt utspelar sig framför, bakom och ibland rentav med skådespelarna invirade i klädstreck där en massa vita och kulörta kläder hängts på tork. Man prövar och väljer men stannar för inget av plaggen, allt sker på en öppen skala."

 

Egil Green Borgåbladet

 

Dryg typ

Teater Lacrimosa 2009

 

En humoristisk föreställning om maskulinitet och den normativa positionens blinda fläckar. Hur går cirkelresonemangen till då du är jordens medelpunkt? Vad medför det för krav och vilka hot uppstår ifall du tappar initiativet?

 

Dryg typ var en dragkingföreställning. En teknik för att leka med stereotypen, renodla och undersöka ett maskulint förhållningssätt.

 

Dryg typ sattes upp som Teater Lacrimosas tioårsjubileums föreställning 2009 och var den sista delen i Lacrimosas feministiska cabaretriologi.

 

Totalnormal

Dalateatern 2008

 

En clownföreställning om och för tonårstjejer.

Om lustar och fasor. Om kroppens frihet och begränsningar. Vem sätter ramarna för ditt livsutrymme? Hur kan man bre ut sig och vila i sitt eget rum? Pjäsen vill väcka lusten att utmana gängse bilder av hur tjejer "bör" vara, göra och bete sig.

 

Manus: Kersti Bjärkman

Spelades och producerades på Dalateatern hösten 2008.

 

Så här tyckte recensenterna

"-regin är strålande och skådespelarna använder hela sitt register. Allt är en fröjd att se. Akrobatik, mimik, komik och också allvar och tid för eftertanke"

 

Märit Rönnols Dalademokraten

Dagordning- en otrendig föreställning om statusstress

Teater Lacrimosa 2007/2008

I en stökig lägenhet försöker Lisen och hennes inre clown få ordning på livet och framtidsplanerna. Men det är inte lätt när verkligheten i form av grannarna Ulrika, med sina planer på bostadsrättsomvandling, och Magdalena, som bankar i taket med en pinne för att få tyst på rösterna, tränger sig på.

Här i väst anses vi alla ha möjligheter till framgång och självförverkligande. Både det politiska och det kommersiella klimatet serverar oss dagligen glittrande drömmar om vår individuella frihet och manar oss att "blir det vi vill". Men om vi nu ska tro att vi ensamma kan ta oss precis dit vi vill så är det också undantagslöst vårt eget fel ifall vi misslyckas. Att inte ha pengar innebär inte bara ett obekvämt liv och låg status. Det medför också omvärldens misstankar om att vi saknar ambition, talang och ibland människovärde. Hur påverkas vi av att leva i ett klimat där vi hela tiden bli övertalade om att vi är vår egen lyckas smed men där verkligheten är en annan? Vi kommer alla bli ohjälpliga offer för statusstress.

Dagordning sattes upp av hos Teater Lacrimosa 2007 och spelades fram till våren 2008

"Knappt två timmars smart, infallsrik, svidande ironisk och framför allt riktigt roligt teater"

Pia Huss DN (2008-03-20)

"Det är svårt att motstå att bli helt handlöst förälskad i Teater Lacrimosas samhällskritiska föreställning och dess brillianta komiska detaljer"

Karin Cleason Teaterstockholm.se

 

Kvarteret Skatan på Rival

Svt och Vicky von der Lancken produktion 2007

 

Den mycket populära Tv-serien Kvarteret Skatan gjorde 2007 en bejublad scenshow på Rival i Stockholm.

 

Manus och medverkande : David Batra, Johan Glans, Anna Blomberg, Cecilia Frode

 

Så här tyckte recensenterna

 

"Komiskt skildrad svensk samtida misär med drag av såväl Killinggänget som the Office. Regissören Liv Elf Karlén har jobbat upp ett bra driv med skarvlösa övergångar mellan välgörande elaka kommentarer kring pokerspel, danstävlingar och 2006 års inrikespolitiska händelser"

Dan Backman SVD

Nattvarning- en rolig föreställning om ångest

Teater Lacrimosa 2006

”Det är fantastiskt med dubbelbestraffning, vi tjejer kan liksom skämmas tredimentionellt, klart att vi får simultankapacitet i slutändan”

Har ni sett dem på stan, i era mammor, i era vänner, hos er själva? Kvinnor som slänger handväskan istället för soppåsen, som börjar böla på banken, skriker för att någonting ligger fel på deras skrivbord? Kvinnor som kontrollerar, konspirerar, bränner ut sig, skämmer ut sig, skäms för att de känner någonting överhuvudtaget, får dåligt samvete för att de andas? Vad är det som gör livet så surt för kvinnorna?

Kultursociologen Stuart Hall menar att förtryckta gruppers inre identitetsbildning rubbas genom den självmedvetenhet som uppstår på grund av andrefiering. Varandet i världen formas av en kluven ambivalens på grund av de maktstrukturer som villkorar henne. Du är subjekt och samtidigt övertar du omvärldens objektifiering av dig själv. Eller som medborgarrättskämpen och första svarta akademikern i USA, W.E.B du Bois, uttryckte det; ett ”double consciousness”.

Lisen, är två stycken och ingen av dem kan sova. Det är något som har krupit in under huden, men vad är det? I nattens ångesttimmar sipprar Orosfågeln in genom väggspringor och tittar ut ur oöppnade fönsterkuvert. Lisen brottas med minnen över förlorade strider och ett gigantiskt täcke som vuxit sig lika stort som julbocken hon gömt under sängen. Ingen idé att ta ner den till källaren, det är ju jul snart igen.

Nattvarning producerades och spelades av Teater Lacrimosa 2006.

Så här tyckte recensenterna

"Liv Elf Karléns manus är fullt av pärlor och ingen enda förslösas"

Ingegärd Waarenperä DN

"Jag sitter stum av beundran (nja inte riktigt- jag skrattar mycket) inför Elf Karléns iaktagelseförmåga och uttrycksglädje. Tematiken i Nattvarning är så smärtsamt bekant"

Anna Amneus SVD

 

Större än såhär- en feministcabaret om kärlek

Teater Lacrimosa 2004

En feministcabaret som vänder på perspektiven och sätter den heterosexuella kärleken under luppen. Detta avvikande bygge behöver granskas i sömmarna, hur fungerar det egentligen? Vad är det som händer på riktigt i det perfekta sceneriet, var kommer drömbilderna ifrån och vad är det som inte ryms innanför den glittrande ramen?

Större än såhär producerades och spelades på Teater Lacrimosa 2004

Och så här tyckte recensenterna

”Liv Elf Karlén sätter fingret på en bultande punkt: varför och hur kvinnor förminskar sig, slätar ut, plattar till och lägger ned i kärlekens namn. "Större än så här" är snäll, rolig och stärkande. Kvinnligt självkritisk i rikt mått, men vänligt uppmuntrande för båda könen: kom igen! Kärleken är större än all den fånighet vi accepterar i dess spår.

Margareta Sörenson, Expressen, 2004-03-08

”Feministcabareten ”Större än såhär” är ett rasande utbrott mot könsroller, mäns förtryck mot kvinnor och kvinnors förtryck mot sig själva. Den rymmer ingenting försonligt. Däremot humor. Och allvar”.

Lena Malmberg Flamman

 

När Roff har gått

Teater Lacrimosa 2002/2003

"Roffe har gått! Vi har inget subjekt kvar i den här föreställningen. vem ska ni identifierar er med nu? Men vi kör i alla fall, vi kör i alla fall!"

Ett legendariskt feministiskt teaterspektakel. En undersökning kring subjektsrollen, frihet, ofrihet och gränsöverskridande. Vad händer då kvinnor ställer sig i den normativa positionen?

När Roffe har gått producerades och spelades på Teater Lacrimosa 2002-2003

Såhär tyckte recensenterna

"det är feministisk humor, oavsett om man vill etikettera den eller ej, och den slår underifrån så mycket som man kan lägga i begreppet!"

Marlena Rydell DN